Publicerad den av Mamma Nina · 2 kommentarer

Nyårsönskningar och löften

Inför det nya året önskar jag mig att folk i min omgivning slutar att vara så plumpa.

Det gör tillräckligt ont som det är att veta att mamma har Alzheimers så ni behöver inte berätta för mig hur det kommer att bli framöver.
Hur sjukdomsbilden ser ut. Hur det slutar.

Jag vet redan hur det kan bli. Jag vet redan hur sjukdomsbilden kan se ut. Jag vet redan hur det kan sluta.

Det upptar mina tankar dagligen så det är inte något ni behöver påminna mig mer om. Smärtan i mig finns här konstant utan er påminnelse.

Inför det nya året är mina löften att fortsätta att varje dag berätta för min familj hur mycket jag älskar dem, att sluta stressa, att leva här och nu.

Vad som händer imorgon är det ingen som vet så fånga dagen.

Publicerad den av Mamma Nina

Jag vill lindra er smärta

En bild på instagram.

Så fylld av kärlek och smärta.
Så många minnen som väcks.
Så mycket jag vill få sagt.

Jag vill lindra er smärta.
Jag vill lindra er ilska.

Jag vill så väldigt gärna att det ska sluta värka i er.

En oerhört stark och fin mamma.
Två lika fina småtjejer.

Ni finns i mina tankar precis hela tiden.

Publicerad den av Mamma Nina · 3 kommentarer

Jag ligger vaken mitt i natten och gråter

För det är nu som jag inte stör någon med min sorg
Det är nu jag inte gör någon illa till mods med mina tårar
Nu som jag kan gråta och åter gråta

Min mamma lever
Och jag sörjer henne ändå
För hon är inte den mamma jag minns

Inte den som alltid funnits där för mig
Trots död
Trots cancer
Trots hjärtsjukdom
Hon som alltid varit den starkaste av alla starka

Hon är inte stark nu

Hon är rädd
Hon är ensam
Hon är ledsen
Hon känner inte igen sig själv

Och jag måste bara vara stark

Jag får inte visa hur ledsen jag är
Det går bara inte

Så jag ligger vaken mitt i natten och gråter
Över att livet inte är som det borde vara